Kvällstur i solnedgången

Det här är vår sista helg på semestern i år, så jag och Kapten pappa passade på att ta en tur igår kväll. Vi startade i kortärmat och kom hem i fleece och jacka.

Eftersom vädret var så fint, bestämde vi oss för en tur oinbjuden till min lillebrors stuga.

Hemmafjärden bjöd på solblänkta krusningar.
Vår vackra skärgård med Sälskärs fyr i horisonten.

Mellan Hammarland och Eckerö tar man sig plötsligt från öster till väster, trots att man ska färdas från norr till söder. Att försöka smyga en egen väg, är det inte tal om.

På södra sidan om Åland, ligger öppna havet på och vågor och dyningar leker med varandra. Kapten Pappa parerade och fick sänka farten rejält för att skona min trasig nacke och sköra kropp, men över kom vi till slut!

Vi fick en skymt av Viking Line mellan kobbar och skär. Man ser skillnad på vågorna där vi är när hon är utomskärs och när hon är på väg in vid Kobba Klintar. Här är vi nästan framme hos lillebror som en stund senare fick oväntat besök av oss.

Efter att ha fikat och umgåtts med lillebror och familj, tog vi oss åter hemåt i kvällssolen. Nu var det dock dags att klä på fleece och jacka. Solen sjönk snabbt i takt med solen.

Det regntunga molnet uppe till höger i bild, höll sig snällt ute till havs.
Marsunds bron i solnedgången.

Det är fint att kunna utöva våra intressen samtidigt. När man är rullstolsbrukare och har maken som närståendevårdare, är det sällan det händer. Men på sjön får han köra båt, medan jag får fotografera. Tillsammans, men olika intressen.

Himlen bjuder på så fantastiskt många olika variationer, beroende på från vilket håll solen kommer och i vilket skede solnedgången är. Magiskt!

Precis vid solnedgången, var det som om himmelen brann och molnen färgades röda. Så njutningsfullt att få uppleva från båten.

Allt som allt blev turen 52 NM med en paus på en timme för lite lek med brorsbarnen och inspektion av deras fina ställe.

Sista svängen in till hemmafjärden med Ålands hav rakt akterut mellan holmarna.

Ingen solnedgång är den andra lik. Jag tröttnar aldrig på detta naturens underverk. Att blicka bakåt, ut över öppet hav som badar i solnedgångens färger, är den vackraste godnattsaga man kan tänka sig. /Sjörövare Mamma

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en ny webbplats på WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta: