Årets första – Flyttan

Så kom vi oss ut på årets första tur! Vinden låg på från sydväst så vi passade på att ta en tur till den skyddade plats som var vår tilltänkta första utfärd. Förra gången vi var här, för två år sedan, var platsen upptagen och vi valde istället grannön, men i år fick vi alltså ta iland för oss själva. Med på turen var Kapten pappa, jag, det vill säga Sjörövare mamma, Minstingen och Nakenfisen.

Lunch ombord.

Efter lunchen, undersökte Kapten pappa ön som har det konstiga namnet Flyttan. Bilderna här under är hans. En vacker plats som vi nog kommer att återkomma till! Förhoppningsvis blir det då övernattning.

Jag passade på att ta fram kameran medan maken utforskade ön. Jag har fortfarande inte lyckats acceptera mobilen för fotografering. Det blir liksom mer mitt eget när jag själv får välja inställningarna på systemkameran.

Utöver fotandet, njöt jag av att virka och lyssna på ljudbok. Värdet var alldeles perfekt för min smak! Lagom svalt att sitta i båten utan att bli stekt, lagom varmt för att sitta utan jacka.

Vi har verkligen tur som bor på en så vacker plats! Och vilken tur att vi faktiskt unnade oss den här båten! Den har verkligen varit till stor glädje. Visst drömmer jag om en som är snäppet större så man skulle kunna övernatta mer bekvämt, men nog är det skönt ändå med en sån här liten skrutt när man bara vill ut på en dagstur, som idag. /Sjörövare mamma

Årets sista båttur?

Idag tog vi på oss mössa, halsduk och vantar och njöt av en sista tur med Boten Anna, jag och Kapten pappa. Njutningsfulla solglimtar och vind mot kinden. Fantastiskt att få uppleva ännu en stund i den åländska skärgården i norr.

Örnar har alltid varit i min absoluta närhet, sedan jag var riktigt liten. Men när vikarie assistenten jobbat i sommar, har märkligt nog örnarna hållit sig borta. Nu när ordinarie assistenten är tillbaka, är även örnarna det. Idag fick vi åter en örn med på färden en stund, men maken behagade inte vända om, när jag ville fånga den på bild, så det fick bli bilder på håll.

Norrhavet bjöd på onödigt kraftiga vågor för min nacke, så vi vände innan och åkte hem igen när vågorna började dra ihop sig.

Alla dessa fantastiska röda klippor och bergsformationer!

För att inte tala om alla vackra höstfärger.

Det var många båtar med fiskare ute idag. Jag gissar att det är högsäsong för dem just nu.

De ovälkomna skarvarna har kommit in i vikarna. Förra året såg inte den här grynnan ut som den gör idag.

Det är verkligen vackert längs stränderna, även den här tiden på året, när sommarstugorna står tomma och bryggorna ligger tomma.

Tack, Boten Anna, för den här säsongen! Som sagt, tror jag inte det blir fler turer i år, men jag har gärna fel. 🙂 /Sjörövare mamma

Lunchpaus

Tillsammans med min vikarierande assistent och Minstingen, åkte jag och Kapten pappa ut till Västersand på lunchpaus.

Eftersom Kapten pappa snart börjar jobba igen och Minstingen börjar skolan, lär det inte bli många fler resor för oss, så vi kände att det var bäst att passa på.

Så skönt att få krama ur det sista ur sommaren. /Sjörövare mamma

Sälskär

Äntligen kom vi oss ut till fantastiskt vackra Sälskär i den nordvästra skärgården. Vattnet var så gott som spegelblankt och med oss hade vi vår extrason och min vikarie assistent.

För att ta sig till fyren, behöver man ta sig ca 500 meter över klippor och ljughedar. Min assistent slet hårt, men fick mig med hjälp av rollatorn fram och tillbaka. Att klara av det, var en känsla så stark för mig att det inte går att uttrycka i ord.

Utsikten är fantastisk och ön bjuder till upptäckaräventyr.

Nere vid båten igen, njöt vi av solvarma klippor och medhavd lunch med fika. En dag som vi sparar djupt i hjärtat!

Tack, för en fantastisk dag! /Sjörövare mamma

Utforskar hemmatrakterna

Bäst att passa på när vädret tillåter. Igår var jag och Kapten pappa ut på tumanhand. Tanken var att vi skulle utforska en ådra som finns i närheten av hemma hamnen, eftersom vi ännu inte kommit oss iväg dit. Men vädret var så passligt, att vi åkte ett varv via grannkommunen Geta först. Jag tror bestämt att jag är lite förälskad i röd granit…

Tänk att bara minuter ifrån öppet hav, ligger en ådra som får en att resa iväg till amazonas djungel. Åtminstone kändes det så för mig. Det finns en sten i början av ådran som man lätt smäller i. Tack och lov hade vi blivit varnade för den, så jag kunde hålla utkik.

Vattnet var helt grumligt av lera och träden hängde över oss.
Den tropiska känslan förstärktes av den otroliga värmen som dagen bjöd på.
Här börjar civilisationen återkomma och vi återgår till det nordiska istället för det tropiska.
Väl ute, möts vi av de vackra bergen av röd granit igen, som ett ankare som säger ”du är hemma”.

Åland är verkligen magiskt! Tänk att få bo på denna fantastiska lilla pärla i Östersjön! /Sjörövare mamma

Badtur i hembygden

De senaste veckorna har det varit hett som sjutton på Åland. Jag har knappt orkat utanför hemmets dörr och hellre kurat inne under ACn än varit utomhus. Igår bestämde vi oss för att åka till byns vackra badplats, som ligger 1,5 km bort, men vi valde att ta båten. För att komma dit måste man köra 15 minuter till hamnen och sedan tog det lite drygt en halvtimme att köra runt till badplatsen eftersom vi ligger på motsatt sida av byn.

Bambölevik

Medan familjen badade, satt jag kvar i båten och njöt av egentid med min virkning.

På väg hem
Mobilen orkar inte riktigt fånga det jag vill.
Tullaren i kvällsol

När vi kom till hemmafjärden tog jag över som tf kapten och lyckades ta henne hela vägen i hamn för egen maskin under tydliga instruktioner av Kapten pappa! Ingen av våra grannbåtar kom till minsta skada och inte heller vår egen båt! Tjohoo vad bra jag är!

Kapten pappa och Sjörövare mamma

Mallig som få, är jag! Jag gjorde det! Jag lyckades få henne iland! Underbart! Men jag föredrar nog rullstol. Den är lixom liiite lättare att manövrera och få att göra som man vill. 🙂 /Sjörövare mamma

20-årig förlovningsdag

För 20 år sedan föll han på knä och sa att han ville gifta sig med mig. 20 år av så mycket mer än jag någonsin vågade hoppas på! Vi firade med en tur till Mariehamn på tu man hand med start vid lunchtid.

Färden till Mariehamn tog 1h 55 min i strålande sol och behaglig vind. Väl i hamn slog hettan till rejält. Jag trodde vi skulle gå åt, men Kapten pappa var ihärdig och fixade en tidig middag åt oss. Efter någon timme i hamn, tog jag faktiskt färdtjänst hem till huset för att svalka mig medan Kapten pappa var och dömde fotboll. Vi möttes sedan upp i Mariehamn igen för att ta båten hem. Båda i bra många fler nyanser av rött innan resan startade på förmiddagen.

Hemfärden tog 1 h 40 min. Magiskt vackert och lugnt vatten. Så här vill jag fira alla våra kommande förlovningsdagar! / Sjörövare mamma

Hämtat hem Minstingen

Självklart hämtar man hem Minstingen från grannkommunen med båt, totalsträcka 30,9 Nm, körtid 1 h 40 min, istället för 20+20 km i bil! Speciellt när vyerna är som dessa! Från Finström till Marsund mellan Hammarland och Eckerö där Minstingen hoppade på för hemfärd. /Sjörövare mamma

Årets första tur

I fantastiskt väder tog vi med oss Minstingen med Tillbehöret på en tur runt Geta. Lilla-tillbehöret (Förstfödingens tillbehör är Stora-tillbehöret) är nyinflyttad från Sverige, men har vana sjöben och har seglat en del till Åland som barn med sina föräldrar. Men till den nordvästra skärgården hade han ännu inte varit. Självklart måste det bli hans första upplevelse! /Sjörövare mamma

Skapa din webbplats med WordPress.com
Kom igång